Hornskroken

Igår sa min och Zawas stamkund så fina saker efter vi tillbringat ett par timmar tillsammans. Bland annat sa hon "tack för att du behandlar mig som en människa, jag känner mig trygg med dig". Det är oerhört stimulerande att få hjälpa någon med en demensdiagnos att känna sig lite bättre till mods.

Idag hade samma kvinna varit orolig och gått ifrån sitt boende, jag och Zawa hann tyvärr inte före polisen idag. När vi kom fram satt hon innesluten i sig själv och såg väldigt ledsen ut, hon ville inte lyssna på mig men under tiden jag pratade puffade Zawa på henne om och om igen. Jag blev lite förvånad över hennes ihärdiga puffande men det tog inte mer än 10 minuter innan hon lugnade sig och började prata med oss. Zawa är guld värd för den här kvinnan (och för mig och alla andra hon träffar såklart).